Härlig torsdag!




För första gången på VECKOR tog jag en paus från mitt extrema pluggande och hade en mycket blöt kväll med Linn. Linns trevliga kompis Vera (som jag lyckades förolämpa genom att inte känna igen henne - jag skyller på all öl) har en pojkvän vars band You Say France & I Whistle hade en livespelning. Till min förtjusning var Kim också på spelningen, något som naturligtvis ytterligare bidrog till att det blev en mycket trevlig kväll ^^

Jag vill verkligen tipsa om det här bandet, jag blev verkligen positivt överraskad av deras musik! I do approve!

Min egen (och ganska berusade) beskrivning av musiken var "som att blandad pop/rock möter calypso och lite drum'n'bass".


When Lovers Die:

http://www.youtube.com/user/usayfrance


Dags för kläder!

Det är dags att uppdatera min mögliga garderob! Jag har inte gjort omfattande inköp sedan början på hösten :S

Som den fattiga student jag är måste jag naturligtvis hålla det inom ramarna för budgeten (men jag shoppar ju också nästan alltid second hand), dock har jag spanat in några prisvärda (och snygga) plagg i butikskedjorna inför nästa veckas virvelvind.


1. Finns på Carlings, These Glory Days, rätt billig - vill ha!



2. Gröna tröjan, reasektionen på ACNE - vill ha!


3. Baströja från ACNE, bra linning - vill ha!



4. Kavaj från ACNE, snygg, dyr - vill ha!



5. Skjorta från ACNE - vill ha!



6. Byxor, blå, billiga, Uniforms for The Dedicated - vill ha!



7. Skjorta från ACNE, syns inte så bra, snygg färg - vill ha!




Lite ny text...

Tyvärr så tycks blogg.se inte vilja gå med att kopiera in min text ordentigt, så både styckeindelningen och det sista stycket ser lite konstiga ut... men skit i det. Dessutom envisas den med att skriva det jag skriver nu med samma text som jag kopierat in från WORD. Jag älskar nätet.

...

Jag drog på mig den grönspräckliga mössan – den med, de något barnsliga, öronlapparna – och vred om låset. Utanför dörren kastades snöflingor genom luften. Kylan slog direkt mot ansiktet och medförde tillfälliga andningsproblem; som om att luften förtunnats. Temperatursänkningen fungerade som ett slags mentalt preparat och jag valde (utan närmare eftertanke) att svänga av åt vänster.

     Fabriksbyggnadens blygrå fasad punktuerades av de ljuskällor vilka silades genom dess gallerförsedda (och snålt utplacerade) fönster. Blåsten ökade. Intrycket av stormen blev kollektivistiskt, men varje snöflinga är sin egen – i alla fall på mikronivå. Vindstyrkan fortsatte stadigt att tillta och antog därmed rollen som uppviglare i snökaoset. Det mänskliga ögat kan – tyvärr – inte urskilja hur iskristaller upplöses under det massiva trycket, men det var vackert ute. Ett fåtal personer hade begett sig ut för okomplicerat morgonkaffe, och kön var inte lång. Jag skakade av mig snön och tog plats bakom mannen i grå jacka; denne stirrade en lång stund på menyn och kliade sig i ögonvrån. Kroppen skrek efter det hälsovådliga koffeinet och jag höll tillbaka en gäspning. En snabb utväxling skedde framför mig och sedan var det (i enlighet med tidsföljden) min tur. ’Hej, en stor kaffe tack – svart’. Den bittra mannen bakom kassan nickade och tog en pappersmugg. Jag skulle också varit bitter, tänkte jag och drog kortet. Väl förbi gränsen mellan bulldoftande värme och Tuonela tryckte jag på knappsubstitutet vid övergångsstället. Ett fåtal bilister körde omdömeslöst över vägarna, men det auditativa trycket tycktes minimalt; kanske för att motorlederna dämpats. Jag slöt ögonen för att undvika en anstormning flingor (som istället fastnade i ögonfransarna). Jag öppnade dem igen. Det hade redan gått ett år, men melankolin infann sig inte idag; som om jag befann mig någonstans i gränslandet mellan glädje och apati, eller, som Werther: förälskad i förälskelsen; levandegjord genom fiktionen.  Jag tog en stor klunk kaffe och kände mig genast mer levande.

     ’Det ser ut som att du har snedtänt’, sade Yrsa och log då jag kramade om henne. Hon hade en liten svart mössa på huvudet – och ett munsår… ja, inte på huvudet då. Nog för att det var kallt ute, men mössa inomhus var kanske att gå över gränsen? Jag log tillbaka och tog av mig jackan. ’Jag har gjort te, vill du ha lite – eller du kanske redan har överdoserat koffein?’. ’Jag tog en stor svart för att vakna’, sade jag, gäspade – där kom den! – och balanserade klumpigt på ett ben i ett försök att trycka av den vänstra skon med min högra. I hallen hängde en affisch (utan ram) föreställandes Gauguins mindre postkolonialt provokativa Cafè de nit a Arle – där en medelålderskvinna tycks frekventera en rökig inomhusservering – och under denna svajade en milshög trave böcker; förvaringsmöbler var inget Yrsa befattade sig med; förvaringsmöbler var inget någon av oss befattade sig med. I våras uppvaktade jag en IKEA-möbel, något som – om det lyckats – hade kunnat resultera i: a) ett klyschigt utbrott då delar saknades, b) ett klyschigt utbrott då jag inte förstod ritningarna, c) en klyschig felkonstruktion av en till fyra komponenter, d) en klyschig anekdot gällande det niogradiga helvetet med att sätta ihop IKEA-möbler, eller e) allt ovan. Antagligen skulle det gått bra, men jag orkade inte ta hem den – dessutom fanns den bara i bok

*Click*

Det var ett tag sedan jag klippte mig... och luggen börjar bli rätt lång igen. Ska nog försöka dra till frisören på måndag...




Annars kan jag ju börja ha den à la äkta Emo Hair Style.



?

Jag börjar känna mig... uttråkad.

Just nu försöker jag skaka av mig en omvänd dygnsrytm, samtidigt inser jag att jag känner mig något understimulerad.

Jag lever på intellektuell och kreativ stimulans (i brist på annan *hint*), något som tyvärr varit undflyende sedan jag lämnade konstvetenskapen. De flesta har sina kreativa intresseområden, och här sitter jag och känner mig isolerad... alla andra har sina saker att sköta, och de långa och omtumlande diskussioner jag vant mig vid uteblir för det mesta...tyvärr. Jag skyller inte på någon annan när folk är för trötta för att ge mig det jag behöver, det handlar mest om att jag måste hitta något utanför mitt vanliga liv som kan ge mig något att fokusera på. Jag har innan varit aktiv i LUF (vilket var kul, men det låg inte rätt i tiden för mig), numera kanske inte den typen av arena skulle passa mig lika bra (sedan jag blev miljöpartist alltså). Jag ser fram emot juryjobbet i tävlingen om drogupplysning och hoppas verkligen på ett stimulerande samarbete med de andra medlemmarna i juryn, men det är ett enstaka sammanhang.

Jag har funderat på att ge mig ut och resa, men då måste jag först bli helt frisk från de saker som håller mig tillbaka.

Jag brainstormar, men jag har verkligen inte hittat min plats ännu. Det kan vara så att jag känner mig uttråkad för att allt det akademiska går så enkelt, jag har inga utmaningar (utöver mina personliga) i mitt liv för tillfället.

...

Nåja, nu ska jag städa lite.

Klassiska bibelpassager

19 När en kvinna har menstruation och det kommer blod från hennes kropp, varar orenheten i sju dagar. Den som rör vid henne är oren till kvällen.

20 Allt hon ligger på medan hon har sin menstruation blir orent, och allt hon sitter på blir orent.

21 Den som rör vid hennes bädd skall tvätta sina kläder och bada och är oren till kvällen.

22 Den som rör vid något hon har suttit på skall tvätta sina kläder och bada och är oren till kvällen.

23 Om det ligger något på bädden eller där hon har suttit och någon rör vid detta, är denne oren till kvällen.

24 Om en man har samlag med henne, blir han oren av hennes menstruation i sju dagar. Allt han ligger på blir också orent.

...

Alexander McQueen ska ha tagit sitt liv idag/igår. Jag är inte helsåld på allt inom modevärlden, men jag var ganska förtjust i honom som klädkonstnär och performativ designer.

R.I.P


Kul!

I Åkersberga anordnas en tävling för årskurs 3 på gymnasiet med temat droger. De tävlande ska, inom valfritt konstnärligt medium, skapa något relevant för ämnet.

Varför tar jag upp detta?

Jo, yours truly *pekar på sig själv* sitter med i juryn! Det ska bli grymt kul ^^

Jag väntar fortfarande på detaljerna.

...

Jag är inget större fan av Marilyn Monroe (varken som skådespelerska eller ikon) men det här nysläppta(?) fotot på henne var faktiskt riktigt fint. Jag gillar looken på henne, avslappnad med lite stökigt hår och snygga glasögon.



Bara en parantes.

Mer skrivande

Jag är inne i en tveksam fas. Trots uppmuntran är jag osäker på vad jag tycker om det prosaiska språk jag lagt mig till med, men jag skriver vidare trots bristen på eget perspektiv.

Just nu har jag lämnat del I av boken (som är de delar jag än så länge lagt fram) ovh gått över till vad jag tror ska bli del II. I första delen har perspektivet skiftat mellan begränsat allvetande berättare, förstaperson och allvetande berättare (dock bara en gång), detta eftersom att jag har en fäbless för den typen av stildrag. I del II vill jag dock vara mer konsekvent, främst därför att del I medvetet ska vara episodisk, intim och stundtals alienerande (som kapitel I). Om detta blir formen i slutändan återstår att se.

Jag tycker själv att det är enklare att skriva i förstaperson imperfekt snarare än förstaperson presens, men det andra kanske sätter en mer realistisk ton? Oavsett vad är det här avsnittet skrivet i förstaperson imperfekt, vilket kan innebära att det inte hamnar i del II utan i del I, det är den osäkerheten som fått mig att lyfta bort eventuell namngivning (i början). Jag har inte riktigt fått till den mix av realism, romantik och naturvetenskapliga språktransformationer som jag försöker utveckla som min "stil", men det börjar lossna nu. Stycket nedan har jag precis påbörjat (för ca 1 - 1 1/2 timme sedan), om det är dåligt ursäktar jag mig själv med att det är under konstruktion ;P

 
...


Tio minuter innan […] i teorin skulle uppenbara sig vid ytterdörren var jag fortfarande i full färd med att maniskt våldföra mig på diskens ingrodda matrester. I ugnen rostade middagen på tvåhundratjugofem grader Celsius och det doftade sött vin med vitlök. Med kranen sprutandes förde jag diskborsten upp och ned längs de crémefärgade kaffemuggarnas missfärgade insidor. Diskmedel i kombination med vatten stod som en skummande fontän rakt upp mot den syremättade strålen; flaskan med gul vätska klämde med jämna mellanrum ur sig kaskader av slumpmässigt cirklandes miniatyrbubblor – spontanmodellerad katastrofteori – och kraften från kranen bestämde vattnets riktning som för tillfället vertikalt forsandes över väggkaklet. Värmen fyllde samlingen glastuber som radats upp längs diskbänken med snabbt kondenserande vattenånga. Allt täcktes av skum och köksdelen slukades snart av en malström citrondoftande rester. Arbetsytorna rengjordes på så vis samtidigt som disken. Jag doftade – genom indirekt koppling till sagda citronvätska – fräscht; vitlöksdoften tycktes dock ha transformerats från trivsamt söt till osande. Panikstädning, jag är dess okrönte konung.

    Jag väntade länge vid bordet utan att uppfatta vare sig ringning eller knackning. Mobiltelefonen var också tyst. Av ren tristess fyllde jag den gula tekannan med vatten och placerade den på en av spisplattorna. I vanliga fall skulle jag valt en kastrull för att på så vis få se bubblorna bildas, men tekannan var ett snyggt substitut ifall han snart skulle komma. Det var en, trots ålder och visst slitage, vacker tekanna, en present från pappas moster då jag döptes; en något underlig doppresent, men det ska ha varit en underlig kvinna – under årens lopp alltmer benägen till excentriska upptåg av den typen som generöst nog ofta skulle komma att kategoriseras som av ett mer konstnärligt slag. Jag vände bort blicken i väntan på att visslande ånga skulle sippra ur halsen. Jag ägde ingen klocka eftersom att jag – något tvångsmässigt – inte står ut med att se tiden gå, mobiltelefonen visade dock att det gått tjugofem minuter sedan synkroniserad tid.


Lite browsing

Jag kan inte sova, vaknade vid 15.30.

Jag handlar förvisso mest på second hand numera, men i brist på bättre saker att göra har jag kikat på utbudet hos några favoritmärken. Jag hittade några saker jag blev rätt sugen på. Inte världens mest avancerade plagg, men jag har en relativt okomplicerad smak; kombinationerna är viktigare än plagget i sig, och jag ser många möjligheter i plaggen nedan ^^


Paul Smith



Svårt att se, men jag gillar broderierna och passformen.



Älskar trenchen!



Supersnygg kostym.


Vivienne Westwood










(Jag har velat ha manschettknapparna i säkert 2-3 år :S)


Burberry







Acne

(Byxorna i 1 och 2)








...


Jag skulle verkligen vilja ha kostymen från Paul Smith, tillsammans med manschetterna från Vivienne Westwood.

Lite wordstorming

Jag älskar min nya skrivmaskin! (Som egentligen är svingammal).

Nu har jag tränat mig på alla kombinationstecken som finns gömda i maskineriet, nästa steg blir att skaffa ett "suddband".

Ha nästan skrivit över hela bokmanuset på maskin, samtidigt har jag försökt lösgöra lite kreativ energi genom
att skriva sk "ögonblickspoesi"; något jag gjorde rätt ofta då jag var yngre och fortfarande bodde hemma (jag var ett poesifreak mellan 7 och 16 års ålder). Det är väldigt befriande! Ibland skriver jag om något jag ser, ett ord jag hängt upp mig på, en idé eller liknande. Finessen ligger i att bara skriva, aldrig ändra något och alltså bara låta orden flyta fram. Ibland blir det bra, ibland dåligt; dock alltid roligt.

Ni tycker säkert detta är jättetöntigt och värdelöst, men det är väldigt bra innan man ska skriva något. Lägg ingen prestige i det hela, skriv bara! Töntiga rim, innehållslösa dikter, pretentiösa dito... it's all good my friends! Det har faktiskt hänt att den här typen av ögonblicksskrivande utvecklats till något längre, vilket faktiskt var fallet med en novell jag vann en novelltävling med.

Här är några jag skrivit idag:


Crêpes Suzette

Rullar av din tunga rätt:
Crêpes Suzette, Crêpes Suzette.
Vrickar inte, svävar lätt –
Crêpes Suzette.


(Gissa vilket ord jag fått på hjärnan där ;P Håll med om att den är lite härlig att läsa om man artikulerar överdrivet mycket ^^)


Formlös ode

Mjölkvit, reslig panna
och krökta läppar
Näsans kurva;
brynens vridning.
Jag tar in detaljerna,
smakar på dem –
men sväljer aldrig.


Middag

Rostas långsamt –
tio först, sedan tjugo.
Öses varsamt!
Klirrande kristall.

RSS 2.0