Hosta ... skriva

Sitter uppe och skriver. Imorgon har vi filmvisning och föreläsning. Jag tänker inte gå på filmvisningen, men föreläsningen känns nödvändig att gå på, speciellt eftersom att jag inte gått på de senaste, men det är mycket med tre kurser samtidigt.

Är lite sjuk, men det känns inte så farligt. Lite snuva, lite hosta. Big deal.

Lite mer skrivet på det jag lade upp igår. Jag ber alla läsare som föredrar konsekvent berättarperspektiv om ursäkt, det är nämligen inte så jag jobbar. Här har jag brukat en referatliknande teknik (stilgrepp) som jag gillar. Avsnittet är inte färdigt, men jag jobbar på det (det föregås av ett extremt långt avsnitt på ca 8-10 sidor).


...


’Du ser inte ut att må särskilt bra’, säger hon, ’du har inga problem med boendet?’ Milo lyfter förstrött på några böcker som placerats vid sidan av skrivbordet. ’Nej – ”den orene barden är noga med att tvätta sig varje månad”, right?’. Hon skrattar till och ler ett ovanligt leende. ’Right’.

[De talade länge. Under samtalet lade han märke till hennes små egenheter: den distinkta höjningen av ögonbrynen, hur vänster mungipa dras något högre upp vid leenden, en manisk besatthet vid den egna örsnibben; alla dessa detaljer under ett samtal som sträckte sig över fem timmar.]

’Vad tycker du de ser ut som?’. Milo höjer huvudet och ser ut genom fönstret där stora snöflingor flankerar ljuset kring lyktstolpen. ’Kylslagna eldflugor’, svarar han och sänker återigen huvudet. En dörr öppnas och stängs; ljudet följs sedan upp av tunga steg i trapporna. ’Poetiskt’, viskar hon – stötvis – och stönar till, ’när får jag läsa något du skrivit?’. ’Min tunga är upptagen på annat håll’, mumlar han, något resignerat, ’kan vi ta det senare?’.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0